Stirrar upp i taket

Hur kan man skapa sån längtan innan man ens är född?
Så tänker jag när jag ligger och vilar med målarkläder på.
I en säng utan lakan.
Och väntar...
På att bli moster igen.

Får uppdateringar via sms med bilder på min syster.
Skämtsamma,
hon håller i lustgasen och gör peace-tecknet.
Jag fnissar.
Sen blir det tyst.
Jag fattar ju att det dragit ihop sig.
Att det är nära nu.

Mitt i natten,
 och mina renoveringsvänner sover på våningen ovanför.
Stirrar upp i taket.
Undrar om min syster har ont, går det bra?
Hur kommer han att se ut, vem är han, vem blir han?

Sen 05.30...
ett sms med bara siffror, 05.01.
Då föddes han.
Min systerson.
Sen kommer bilder,
på en alldeles nyfödd liten människa.
Jag tar in varje detalj.
Säger åhhh, för mig själv.

Här har ni honom.
Några dagar senare.
När jag fick träffa honom.
Han som skapade sån längtan.

Dom där små händerna...
Så otroligt vackra.

Ibland ger livet mirakel som tar andan ur en.
Det här är ett sånt.
Vackerhet och mjukhet i ett.

Kram Hannis






12 kommentarer:

Flower of Fame sa...

Så underbart vackert. Vilken lycka. Grattis till dig moster. Ha en fin dag Kram Pernilla

Min Lilla Kokvrå sa...

Ett sånt litet under.

Grattis!

Bakom dörr nr. 11 sa...

Men åh, dom är ju så underbara dom där små.
Grattis till er alla !
Kram Pia

Fru Eriksson sa...

Naw....Så'n Underbaring & waoooo vilka fantastiska Foto <3
Grattis du finaste moster/Kram & all lycka till nyblivna föräldrarna!

annika sa...

Åh. Så underbar liten människa ❤️️ Händerna!

Mamma C sa...

Vilken fin liten människa.
Kram mamma c

Mamma C sa...

Vilken fin liten människa.
Kram mamma c

Finurliga fröken sa...

Åh herregud vilken liten sötnos! Stort grattis moster. (Och självklart föräldrarna) tänk att en liten prins är född. Kram

Anna sa...

Åhhh, säger jag också. Liten och så söt. Grattis, Moster! /Kram, Anna

Anna S sa...

Hej Hannis! Försöker kommentera igen. Det har inte funkat igår och idag att posta här för mig.
Först, stort grattis till mosterskapet och den lille nye! Visst är det konstigt att en kan längta efter någon så mycket. Och när man ser vem det är så är det så självklart att det just ör denne!
Kan förstå att du vill vara med din flock jämt , speciellt just nu.

Jag har mått sämre igen och fick natten till onsdag söka akut för något som sjukvårdsupplysningen sa lät som en propp i ena benet.
Det visade sig inte vara en propp, lyckligtvis.
Fick vänta fram till morgonen då en läkare kom och sa att vi släpper det. Jag ville mest hem till katten. Men det känns som det är något i vaden som stör. Läkaren på akuten pratade om artros och godartade cystor.
Har tid på vårdcentralen nästa vecka för att kolla upp närmare.
Svårt att söka vård då jag har svårt att inse att jag har rätt till hjälp som andra. Gamla rädslor som fortfarande hänger i.

Det går bra med Toulouse. Han är jättefin och ofta lekfull. Jag håller ett öga på honom så att han inte leker med och biter i sladdar. Det är jättekul för honom att göra det, men kan ju vara farligt. Jag avleder med nän leksak som han gillar. Ihopknycklat papper är den skojigaste tycker han. Och foliebollar går också hem.

Stor kram till dig bland målarburkar och skrivande. :-)
Anna S

Kia sa...

Vilken lite gosig en!
De är så små i början och vips är de 18.....
Ja, undra vad det här blir för en??
3 bra barnvakter har han här hemma i alla fall som väntar.

Ha en toppen vecka!
Kram Kia

Anonym sa...

vilken fulländad ny liten människa! Han må vara lycklig att ha dig som sin moster.
Grattis till er båda!
Kram Gunilla